Redan i slutet av januari 2020 var det krönikörer och andra tyckare som sa ”kan vi inte starta om 2020?”. Bränder i Australien, ökad spänning mellan USA och Iran efter drönarattack mot en iransk general, nedskjutningen av ett trafikflygplan utanför Teheran med mera gjorde att man anade att detta kunde bli ett dystert år. Ett nytt virus i Kina väckte fortfarande bara små rubriker. Det skulle komma att ändras…
Hur blev 2020 ur transplantationssynpunkt?
Kanske inte så tokigt ändå. Preliminära siffror visar att det gjordes 429 njurtransplantationer i Sverige. Det är färre än de närmast föregående åren, men fler transplantationer än som gjorts 15 av de senaste 20 åren. Ifall man tittar på transplantationer från avlidna givare är det bara 2017 och 2019 det gjorts fler. Det gjordes dock bara 116 transplantationer med levande givare i landet. Så få har inte gjorts sedan 2002. Orsakerna till detta var flera, men framför allt behövdes anestesipersonalen som normalt arbetar på operation inom intensivvården och andra covidpåverkade delar av sjukhusen istället. Detta ledde i sin tur till stopp i ”levande givar programmen” på alla fyra center under kortare eller längre perioder.
Positiva saker inom transplantation 2020
Det fanns, trots allt, många positiva saker inom transplantation i Sverige 2020.
Här kommer ett axplock:
-Trots pågående pandemi kunde det nordiska organutbytet avseende organ från avlidna givare löpa på
Den nordiska passunionen där medborgare kunnat röra sig fritt i Norden har gällt sedan 50 talet. När pandemin kom försvann denna rättighet snabbt. Vi kan dock konstatera att organutbytena mellan de nordiska länderna inom Scandiatransplant flutit på utan större problem. Detta utbyte är av mycket stor betydelse för att möjliggöra att t ex njursjuka som har svårt att få en passande njure från avliden givare lokalt kan få det inom detta samarbete.
-Trots pågående pandemi kunde STEP transplantationer med utbyte mellan skandinaviska länder genomföras
Inom Scandiatransplant finns även det så kallade STEP (Scandiatransplant Kidney Exchange Program). Med modern datateknik kan man utreda många levande givar par där immunologin sätter käppar i hjulet samtidigt och ta fram förslag på hela kedjor av transplantationer eller andra avancerade byten. Skandinaviens totala befolkning om 25 miljoner är tillräckligt stor för att hitta bra kombinationer. Det är glädjande att detta viktiga arbete kunnat fortsätta över nationsgränserna även under 2020.
-Trots pågående pandemi kunde fler så kallade DCD donationsprocesser genomföras än tidigare
Donation after circulatory death (DCD) är en delvis ny donatationsform i Sverige och ställer andra krav på intensivvårdsavdelningarna än tidigare. Att arbetet med detta kunnat fortlöpa och bidra till fler transplantationer (njure och numera även lever) under 2020 måste betraktas som mycket positivt.
-Trots pågående pandemi kunde man i Göteborg genomföra Nordens första handtransplantationer i december
Efter många års förberedelser och kunde man i Göteborg transplantera två nya händer till en patient som förlorat sina egna i en avancerad infektion. Operationen är den första i Norden och resultatet har så här långt rapporterats som positivt.
-Trots pågående pandemi kunde flera svenska centra börja göra uttagsoperationer vid levande givartransplantation med hjälp av robot
Den kirurgiska utvecklingen rullar på även inom transplantation.
-Trots hårt drabbade av både första och andra vågen kunde intensivvårdsavdelningarna i Stockholm fortsätta prioritera donationsarbetet parallellt och hade fler donatorer än något tidigare år
Att klara flera uppdrag samtidigt har varit en utmaning för i princip all sjukvård i världen under detta år. Som mest låg 239 patienter på IVA i Stockholm under den första vågen. Ingen annan region har haft över 100 vid något tillfälle under pandemin. Att man under de betingelserna klarat donationsarbetet är glädjande.
-Under den pågående pandemin godkändes ett nytt svenskt preparat av läkemedelsmyndigheterna. Det ämnar underlätta transplantation när antikroppar finns mot givaren
Hur detta nya, kostsamma preparat kommer kunna användas i sjukvården är fortfarande oklart, men är tillsammans med STEP (se ovan) och andra utbytesprogram en del i arbetet att möjliggöra transplantation för fler där det finns immunologiska hinder.
Mycket av sjukvårdsarbetet har under året bedrivits med munskydd, visir, utvärderande av egna eventuella symptom och sökandet efter svar på covidtester. En fråga man kan ställa sig är ifall det togs onödiga risker med att fortsätta med transplantationer på ovanstående framåtriktade sätt. Svaret på den frågan verkar vara – nej. Tillsvidare finns det inga rapporterade dödsfall i covid-19 hos patienter transplanterade under 2020 i Sverige och endast ett litet antal inläggningar inom intensivvården.
Torbjörn Lundgren, styrelseledamot Svenskt Njurregister
Foto: Freepik.com, iStockphotos.com
