Våra patienter rekommenderas ett minskat intag av salt för att sänka eller förebygga ett högt blodtryck. Ett minskat saltintag kan också underlätta att hålla en vätskerestriktion eftersom salt bidrar till ökad törst. Detta är en svår utmaning för patienterna, framför allt då svensk restaurangmat och färdigrätter är bland de saltaste i Norden.
I Dialäsen 2018 skrev jag om det höga saltintaget hos svenska folket och att Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket skickat in en rapport med förhoppning om att det skulle komma ett tydligt uppdrag från regeringen med målet att sänka det totala saltintaget. Och nu har det blivit verklighet! Livsmedelsverket har fått i uppdrag av regeringen att under 2020–2023 undersöka förutsättningarna för att skapa en överenskommelse i livsmedelsbranschen om att sänka salt- och sockerhalten i livsmedel. Livsmedelsverket ska främja en sådan överenskommelse och även ta fram kunskapsunderlag om hur intag av näringsfattiga och energitäta livsmedel kan minskas.
Dubbelt så högt
Bakgrunden är att saltintaget, det vill säga intaget av natriumklorid NaCl, per person och dygn i Sverige är nästan dubbelt så högt som rekommenderas och mycket mer än den nivå kroppen behöver för att bland annat upprätthålla vätskebalans. Ett högt saltintag bidrar till högt blodtryck som är en känd riskfaktor för hjärtkärlsjukdom och stroke. Beräkningar skattar att var femte hjärtinfarkt och vart tionde strokefall i Sverige orsakas av för mycket salt*. Mycket tyder på att ett högt saltintag när man är ung kan påverka blodtrycket också när man blir äldre. Risken för hjärtkärlsjukdom och för tidig död kan minskas med cirka 20 procent genom ett reducerat saltintag.
Smak påverkas
Regeringen tar upp i sitt uppdragsbeslut att man ser utmaningar med att sänka salthalten i livsmedel då smak och hållbarhet påverkas. Reducering av salthalten kan behöva ske successivt så att konsumenterna vänjer sig vid en förändrad smak. För att få effekt på saltkonsumtionen är det viktigt att halten sänks generellt i livsmedel och inte bara i enstaka produkter.
I uppdraget ingår även åtgärdsplan för att minska socker i maten samt ta fram ett kunskapsunderlag om hur intaget av energitäta näringsfattiga livsmedel kan minska, särskilt hos barn och unga. Tre delrapporter har lämnats till Regeringskansliet, Näringsdepartementet, och senast den 15 februari 2024 ska Livsmedelsverket slutredovisa uppdraget.
Färdiga livsmedel
Saltintaget kommer främst från färdiga livsmedel som ost, bröd, kött- och charkprodukter samt hel- och halvfabrikat som soppor, såser, hamburgare, pizza och pajer. Och från mat som äts på restaurang. Det saltintaget är svårt att som konsument påverka. Som en baslinjemätning har ett hundratal lunchrätter från restauranger, snabbmatsställen och livsmedelsbutiker analyserats gällande saltinnehåll. Insamlingen skedde i december 2021 och resultatet presenterades i en rapport i september 2022. Rätter köpta på lunchrestaurang innehöll i genomsnitt betydligt mer salt per portion jämfört med rätter från livsmedelsbutiker, denna skillnad berodde dels på portionsstorlek men även på att restaurangmat i genomsnitt innehöll mer salt per 100 gram. Mat från snabbmatsrestauranger innehöll mest salt både per 100 gram och per portion. Rekommendationen för svenska folket är ett saltintag på högst 6 gram per dag vilket kan jämföras med att man i genomsnitt får i sig 3,2 gram från en rätt från livsmedelsbutik, 4,8 gram från en portion på lunchrestaurang och 5,4 gram i genomsnitt från en vuxenportion på snabbmatsrestaurang.
Aktuella åtgärder
I Livsmedelsverkets delrapport 2, februari 2022, presenteras resultatet av arbetet gällande åtgärder för att sänka saltinnehållet. Livsmedelsverket har som en del i projektet ReduSalt som drivits av RISE (Research Institutes of Sweden) riktat in sig framför allt på att
– titta på andra länders saltsänkningsarbete och tillsammans med Livsmedelsföretagen skapa ett nätverk för ta fram förslag på hur en eventuell överenskommelse om saltsänkning skulle kunna se ut.
– kommunicera resultaten i ReduSalt gentemot företag med syfte att få företagen intresserade av att använda de saltsänkningsmetoder som tas fram och ge utbildning kring metoderna
– samordna kommunikationsinsatser riktade till allmänheten om behovet av att sänka saltintaget utifrån en folkhälsosynpunkt och därigenom skapa en acceptans för en generell saltsänkning.
Nya metoder
ReduSalt har tidigare tagit fram metoder för saltreduktion med fokus främst på produktkategorierna chark, bröd, sås/soppa och torra blandningar. Man lyckades sänka salthalten med 20 – 44 % utan någon negativ inverkan på sensorisk kvalitet, mikrobiell säkerhet eller processbarhet. Metoderna ska anpassas för fullskalig produktion så att de kan implementeras hos företagen.
Det kommer bli spännande att följa hur mycket saltinnehållet och intaget kommer minskas i och med fortsatt samarbete mellan Livsmedelsverkets, livsmedelsproducenter, grossister, dagligvaruhandel och restauranger. Förhoppningsvis kommer det i framtiden att underlätta för våra patienter att lyckas hålla ned på saltet och även hålla vätskerestriktioner.
*Brådvik G, Andersson E, Ramdén V, Lindgren P, Steen Carlsson K. Kopplingen mellan levnadsvanor och hjärt-kärlsjukdom i Sverige. IHE Rapport 2021:5, IHE: Lund
Linda Ersten, leg dietist
DRF Sektionen för Njurmedicin
Källor:
Livsmedelsverket februari 2021 samt februari 2022. ”Regeringsuppdrag att genomföra åtgärder för ett minskat saltintag och ett minskat intag av energitäta näringsfattiga livsmedel”, delrapport 1 och 2
Livsmedelsverket september 2022. ”Så mycket salt innehåller lunchen”
Livsmedelsföretagen, artikel/intervju med projektledare Tim Nielsen angående ReduSalt, publicerad 16 september 2020
Näringsdepartementet, Regeringsbeslut, november 2020. ”Uppdrag att genomföra åtgärder för ett minskat saltintag och ett minskat intag av energitäta näringsfattiga livsmedel”
