I slutet av november genomförde Svenskt Njurregister återigen det vi numera kallar ”Kvalitet i njursjukvården”. Mötet har nästan alltid arrangerats i slutet av november eller början av december och sedan ett antal år har vi systematiskt valt att förlägga mötet i anslutning till Njurforum som arrangeras av Svensk Njurmedicinsk Förening. Sedan pandemin har Kvalitet i njursjukvården blivit ett digitalt möte vilket bidragit till att vi nu senast var fler anmälda än någonsin tidigare. Det är naturligtvis glädjande, även om vi också tycker det är tråkigt att inte längre träffa våra användare ute i landet.
Återkoppling kring resultaten
Det jag personligen saknar mest är att få omedelbar återkoppling från enheterna kring resultaten; hur de tolkas och vad de används till. Osäker finansiering gjorde att vi 2023 tog beslutet att inte trycka årsrapporten i pappersform utan enbart publicera den på nätet. Den är dock fortsatt professionellt redigerad och går utmärkt att skriva ut, i sin helhet eller i delar om man vill sprida resultaten på sin enhet. Som vanligt finns också ppt-bilder på hemsidan, fria att använda så länge man anger källan.
Enhet som sticker ut
Ett återkommande och viktigt inslag på Kvalitet i Njursjukvården är att bjuda in en enhet som på något sätt sticker ut i positiv bemärkelse för att visa på goda exempel på arbetssätt i landet samt inspirera andra till förändring och förhoppningsvis förbättring. Nu senast var det Mikael Jönsson, njurmedicinare i Östersund, som berättade om deras systematiska förbättringsarbete med att öka användningen av PD framför HD. I ett glesbygdslän har man potentiellt andra incitament och faktorer som spelar in vid val av behandlingsmetod än man har i exempelvis storstäder men principen vi alla sedan länge har uppmuntrats att följa är ändå ”PD first”.
Tid för förändringar
Det fanns mycket klokt i det Mikael sade men en sak som fastnade särskilt hos mig var att men måste ha tid och resurser att genomföra förändringar. I praktiken bör exempelvis en tillfälligt låg andel PD-patienter alltså inte innebära att man genast omfördelar sköterskeresurs till annan verksamhet utan att PD-sköterskornas arbete då kan fokusera mer på att identifiera lämpliga patienter, ta sig förbi eventuella hinder och planera långsiktigt. Den typen av arbete tar också tid och kräver framför allt erfarenhet.
Antalet PD-patienter nått all time high
I 2023 års årsrapport ser vi att antalet PD-patienter nått all time high. Om det är tack vare ett systematiskt förbättringsarbete som i Östersund eller en följd av sjuksköterskebrist och försämrad ekonomi har vi inte analyserat. Kanske kan båda anledningarna vara skäl till att vi nu mer än tidigare ute i landet mer än tidigare lever upp till devisen ”PD first”.
ISO 9000:2005 definierar kvalitet som ”Grad till vilken inneboende egenskap uppfyller krav”. På Socialstyrelsens hemsida hittar man mer vårdrelaterade beskrivningar; ”god kvalitet kan betyda att personal har kunskaper och förutsättningar för att arbeta i verksamheten och utveckla kvaliteten” samt ”hög kvalitet i hälso- och sjukvården innebär bland annat att patienterna får en god och säker vård”.
Kvalitet som strategi
Min egen region arbetar efter devisen ”kvalitet som strategi”. Systematiskt kvalitetsarbete innebär att ställa frågor om vad vi gör, varför vi gör det och vad det ska leda till. Högkvalitativ vård kostar men vård av dålig kvalitet kostar potentiellt ännu mer. Förhoppningen är att data i SNR och resultaten i årsrapporten ska vara en hjälp för alla att upprätthålla den fina kvalitet i njursjukvården vi år efter år kan visa på.
Av Maria Stendahl, ordförande SNR
Foto Freepik.com
