I maj beslutades ett vårdprogram av Nationellt programområde för njur- och urinvägssjukdomar. Tanken med vårdprogrammet är att alla berörda ska ha tillgång till, och kunna använda, samma kunskap inom området över hela landet för att skapa en god och jämlik vård. Vårdprogrammet har ett stort fokus på förebyggande insatser inom primärvård.
Vad innebär vårdprogrammet för patienterna?
– Större delen av patienterna upptäcks i primärvården. I den aspekten hoppas vi att det förebyggande arbetet som görs i primärvården ska göra skillnad för patienterna innan de får behov av specialistsjukvård, säger Ola Samuelsson, ordförande i Nationell arbetsgrupp (NAG) för kronisk njursjukdom.
Vad är skillnaden jämfört med hur vården inom området har sett ut tidigare?
– Det totala omhändertagandet som görs inom primärvården kan i dagsläget se olika ut beroende på var patienten söker vård. Avsikten med vårdprogrammet är att det ska mynna ut i ett gemensamt behandlingsunderlag för att vården ska bli så jämlik och bra som möjligt för patienten. Förändringarna för specialistenheterna är relativt små, säger Ola Samuelsson.
Hur kommer uppföljningen att gå till?
– Vi har ett nationellt register, Svenskt njurregister, där vi kommer att kunna följa upp informationen från slutenvården via de njurmedicinska enheternas registreringar. Däremot har vi i nuläget inget bra sätt att kvalitetsmässigt följa upp hur det används i primärvården, eller hur följsamheten till de olika behandlingsmålen som föreslås i vårdprogrammet uppfylls, säger Ola Samuelsson.
Vilka har medverkat i att ta fram vårdprogrammet?
– Det har funnits medverkan från olika intressenter under arbetsprocessen, som till exempel olika vårdprofessioner, specialister, primärvårdsrepresentanter och patientrepresentanter. Mångas synpunkter har tagits om hand och skapat ett mervärde.
Källa: Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård
Foto: Adobe Stock, Region Skåne