I Dialäsen nummer 2 (utgiven mars 2017) skrev Malin Skagerlind, doktorand vid institutionerna för Folkhälsa och klinisk medicin samt Omvårdnad vid Umeå universitet, en artikel om hur vi på bästa sätt genomför dialysbehandling vid ökad blödningsrisk. Nu kan vi i ett pressmeddelande från Umeå universitet läsa ännu mer om Malins studier.
Vid dialysbehandling får patienter blodförtunnande läkemedel för att blodet vid kontakten med materialet i slangar och dialysfilter inte ska koagulera, vilket annars kan leda till att systemet blir igentäppt och den renande effekten försämras. För patienter med en ökad blödningsrisk är blodförtunnande läkemedel riskabelt. En metod för genomsköljning av slangar och filter före dialys halverar behovet av läkemedlet, enligt en avhandling vid Umeå universitet.
Metoden som utvärderats på 80-talet utvecklades av professor Bernd Stegmayr vid Njurmedicin, Norrlands universitetssjukhus. Metodens syfte är att minimera risken för avbrutna behandlingar på grund av koagulerat blod och minimera mängden blodförtunnande läkemedel vid dialys av patienter med ökad blödningsrisk. Metoden innebär att man löser albumin och heparin i koksalt, en så kallad Heparin-Albumin (HA) priming, som sedan används för att innan behandling spola igenom slangar och filter.
Halverat behov
I sin artikel och i sin avhandling har Malin utvärderat metoden i studier och funnit att den med god säkerhet och behandlingseffektivitet kan reducera behovet av blodförtunnande läkemedel vid dialysbehandling av personer med ökad blödningsrisk. Metoden har också testats gentemot andra metoder i en klinisk studie. Studierna visade att HA-priming, genom att minska risken för koagulation i systemet, halverade behovet av blodförtunnande läkemedel vid dialysbehandling i jämförelse med system som spolats igenom med vanlig koksaltlösning.
Studierna visade även att HA-priming hade en ännu större förmåga att minska risken för koagulering på dialysfilter med större kapacitet (en yta över 1,7 m2) i jämförelse med maskiner med mindre filteryta.
”Mer forskning behövs, men en förhoppning är att man i framtiden med hjälp av modifierad behandling – antingen någon typ av priming och/eller material som minimerar aktivering av koagulationen – kan genomföra även en vanlig dialysbehandling med kraftigt reducerad eller, ännu bättre, helt utan tillförsel, av blodförtunnande läkemedel”, säger Malin Skagerlind.
Resultaten av den kliniska studien, där 23 personer som får regelbunden dialys vid Norrlands universitetssjukhus medverkade, har redan kommit de personerna till nytta. Fyra olika metoder som syftar till att reducera behovet av blodförtunnande läkemedel testades. Bland studiedeltagana kunde resultatet för varje person dokumenteras som dennes ”best choice” om de i framtiden skulle drabbas av en ökad blödningsrisk, något som inte är ovanligt bland personer med kronisk njursvikt.
Gemensamma riktlinjer saknas
När det förkommer en ökad risk för blödning vill man inte gärna ge något blodförtunnande läkemedel eftersom det förvärrar en redan pågående blödning eller kan framkalla en blödning som precis slutat. Det kan handla om personer i behov av akut dialysbehandling efter en operation, personer som varit med om en olycka eller som av annan orsak fått en stor blödning, exempelvis en hjärnblödning. Även personer som behöver regelbunden dialys kan drabbas av en ökad blödningsrisk.
I nuläget saknas gemensamma riktlinjer för vilken metod som är mest fördelaktig i samband med dialysbehandling när det samtidigt finns en ökad blödningsrisk. Idag skiljer sig metoderna åt inom Sverige, Norden, Europa och globalt, och bland de existerande rekommendationerna från de större samfunden går åsikterna också isär. Och Malin menar att:
”Eftersom vi i Sverige har riktlinjer om jämlik vård bör man arbeta fram en standard för den här typen av behandling. Vår kliniska forskning visar att HA-priming tillsammans med en dialysvätska som innehåller citrat har stor potential att på bred front öka patientsäkerheten för dialyspatienter”.
Vill du läsa mer om hur vi genomför dialysbehandling på bästa sätt vid ökad blödningsrisk kan du läsa den på sid 12 i Dialäsen nummer 2.
Malin Skagerlind är född i Kalix, Norrbotten och uppvuxen i Töre. Hon var tidigare grundskollärare och tog sin kandidatexamen i omvårdnad 2005. Efter examen vid sjuksköterskeprogrammet, Umeå universitet, arbetade hon först på Njurmedicins vårdavdelning vid Norrlands universitetssjukhus och sedan på Dialysbehandlingen. Hon blev forskningssjuksköterska vid Njurmedicin 2012 och 2013 påbörjade hon sina doktorandstudier vid Institutionerna för folkhälsa och klinisk medicin samt omvårdnad.
Källa: Umeå universitet