Högsta antalet organdonatorer hittills

Under 2022 blev 206 personer organdonatorer i Sverige. Det är det högsta antalet som hittills noterats. Men trots det stora antalet donatorer är behovet av organ och vävnader för transplantation fortsatt betydligt större än tillgången. Det konstaterar Socialstyrelsen i sina årliga lägesrapporter om organ- och vävnadsdonation och transplantation som publiceras idag.

Donationsfrämjande arbete

Allt fler organ från avlidna har på senare år donerats i Sverige – en följd av ett målmedvetet donationsfrämjande arbete inom hälso- och sjukvården. Och i år noterades alltså det största antalet donatorer hittills, 206, att jämföra med den tidigare högsta noteringen, 192. Ökningen beror delvis på implementeringen av organdonation efter kontrollerat cirkulationsstillestånd, Donation after Circulatory Death (DCD), som innebär att organ från avlidna kan doneras efter hjärtstillestånd. Men samtidigt som antalet organdonatorer totalt har ökat har antalet som blivit donatorer på grund av att hjärnans funktioner oåterkalleligen upphört, Donation after Brain Death (DBD) minskat.

Behovet av organ fortsatt högt

Trots ökningen av antalet donatorer är behovet av organ och vävnader för transplantation fortfarande större än tillgången. Totalt var det 755 organ som transplanterades till sammanlagt 733 mottagande patienter i fjol. Liksom tidigare är njurar det organ som flest är i behov av och som oftast transplanteras. 2022 var det 465 njurar som transplanterades, varav 99 från levande donatorer. Antalet njurtransplantationer från avlidna efter att hjärtstillestånd inträffat har mer än fördubblats jämfört med föregående år, från 48 njurar 2021 till 83 njurar förra året, säger Anna Aldehag, enhetschef för Nationellt donationscentrum på Socialstyrelsen.

Många faktorer måste uppfyllas

Organdonation är komplext och inträffar sällan inom intensivvården. Det beror på att en rad faktorer måste uppfyllas för att organdonation ska vara möjlig. Donation bör vara en naturlig del i vården av patienter i livets slutskede då organdonation kan ge allvarligt sjuka människor en chans att överleva genom transplantation.

Eftersom tillgången till organ är betydligt lägre än efterfrågan kan patienter som står på väntelistan för lungor, en ny lever eller kanske ett nytt hjärta – i värsta fall hinna avlida innan möjlighet till transplantation ges.

– 2022 togs 72 patienter ned permanent från väntelistan eftersom de inte längre bedömts klara att genomgå en transplantation. 37 patienter uppsatta på väntelistan avled i väntan på organ, säger Anna Aldehag.

Åtta av tio positiva till organdonation

Idag har drygt 1,8 miljoner av Sveriges befolkning anmält sitt ställningstagande till donation av organ och vävnader i Socialstyrelsens donationsregister. Men i undersökningar säger sig runt 80 procent kunna tänka sig att donera sina organ. Genom att registrera sig i donationsregistret säkerställer man att vården får kännedom om ens inställning, ifall frågan om donation skulle bli aktuell. Utöver att registrera sig i donationsregistret är det också viktigt att berätta för sina närstående hur man vill ha det.

– Samtycke till donation gäller både för organ- och vävnadsdonation och i all donationsförberedande verksamhet är det viktigt att tänka både organ- och vävnadsdonation, säger Anna Aldehag.

När det gäller just vävnader handlar det i första hand om donation av hornhinnor och hjärtklaffar. Efterfrågan på hjärtklaffar i barnstorlek är konstant hög.

Socialstyrelsen har fått i uppdrag att i samråd med huvudmän och andra berörda aktörer inom hälso- och sjukvården ta fram en nationell handlingsplan för vårdens arbete med donation av organ och vävnader. I uppdraget ingår också att ta fram ett nationellt kunskapsstöd. Arbetet med regeringsuppdraget har precis startat och handlingsplanen kommer att vara klart i oktober 2025. Det nationella kunskapsstödet för organdonation ska vara klart i december 2024.

Av Ulrika Efthamre

Källa: Socialstyrelsen

Foto: Region Skåne