Daniel Appelgren forskar om en typ av njursjukdomar där immunsystemet angriper och skadar njurarna. På sikt hoppas han kunna identifiera nya behandlingsmöjligheter för dessa autoimmuna sjukdomar, som i dag inte kan botas. Nu har han beviljats 1,25 miljoner kronor i forskningsanslag från Ingrid Asps stiftelse för njurmedicinsk forskning vid Linköpings universitet.
Forskaren Daniel Appelgren är mycket intresserad av att försöka förstå hur det går till då immunsystemet orsakar skada på den egna kroppen vid autoimmuna sjukdomar. Han forskar på en grupp autoimmuna sjukdomar där inflammationen skadar framför allt små blodkärl runt om i kroppen, som njurarna, näsan och lungorna. Sjukdomarna kallas ANCA-associerade vaskuliter, och innebär att immunförsvaret har bildat antikroppar (ANCA) i blodet som reagerar mot olika ämnen. Hos sju av tio av de drabbade personerna skadas små blodkärl i njurarna.
– Majoriteten av de drabbade som är med i våra studier är runt 60–70 år. Sjukdomsförloppet är allvarligt och särskilt när njurarna skadas kan försämringen gå väldigt fort. Även med dagens behandling så har var fjärde drabbad dött inom fem år efter sjukdomsdebuten, säger Daniel Appelgren, biträdande universitetslektor vid Institutionen för hälsa, medicin och vård, HMV, vid Linköpings universitet.
Underhållsbehandling i flera år
Befintlig behandling kan få sjukdomsaktiviteten under kontroll i de allra flesta fall. Men underhållsbehandlingen måste pågå under flera år, ibland hela livet, och trots det drabbas upp till hälften av återfall där sjukdomen går in i en aktiv fas igen.
– I dag finns ingen behandling som kan bota de här sjukdomarna. Jag hoppas att vi genom vår forskning kan identifiera nya potentiella angreppspunkter för ny behandling och utvärdera de nya behandlingsmöjligheter som vi redan har hittat. Vi vill också veta vilka som har störst risk att få återfall. Därför har vi som mål att identifiera nya, relevanta biomarkörer som vården kan använda för att följa sjukdomens utveckling och anpassa behandlingen efter det, säger Daniel Appelgren.
För hård inflammatorisk reaktion
Han tror att det krävs att flera olika saker har gått snett för att immunsystemet ska reagera som det gör vid autoimmuna sjukdomar. Det första spåret i hans forskning handlar om att den inflammatoriska reaktionen kanske drivs på för hårt. Han studerar så kallat inflammatoriskt DNA, som kan släpps ut av flera olika celler i immunförsvaret. DNA:t är i sig självt inflammatoriskt, och kan också innehålla andra komponenter, som olika proteiner, som kan aktivera andra immunceller och bidra till att fånga och döda bakterier. Daniel Appelgren har visat att patienter har förhöjda nivåer i blodet av en sorts inflammatoriskt DNA som kallas neutrofila extracellulära fällor, NETs.
Det andra spåret handlar om att mekanismer som ska dämpa den inflammatoriska reaktionen kanske inte fungerar som de ska. Daniel Appelgren studerar celler som kallas regulatoriska B-celler, som kan utsöndra signalämnen som lugnar ner immunsvaret och vars funktion kanske delvis skiljer sig mellan patienter och friska.
Forskningsanslaget om 1,25 miljoner kronor från Ingrid Asps stiftelse för njurmedicinsk forskning öppnar upp möjligheter för den fortsatta forskningen.
Ingrid Asps stiftelse är också med och finansierar en professorstjänst i njurmedicin vid Linköpings universitet. I augusti 2020 anställdes Annette Bruchfeld, professor och läkare, till denna tjänst för att forska om inflammatoriska njursjukdomar och vaskulitsjukdomar.
Av:Ulrika Efthamre
Källa: Linköpings universitet
Foto: freepik.com
