I början av april 2020, skrev jag en krönika som jag valde att döpa till ”Ett inställt Vårmöte är också ett Vårmöte”. Då hade jag tänkt skriva en krönika om det fantastiska Vårmötet i Göteborg, ett mycket trevligt arrangemang alltmedan solen sken från en klarblå himmel. Tyvärr blev det som bekant inget Vårmöte 2020 och orsaken till detta torde vara välkänd för alla. I stället beskrev jag ”Ett slags virtuellt Vårmöte, kanske delvis i min fantasi?” Jag skrev också att ”Ett genomfört Vårmöte är alltid mycket bättre än ett inställt Vårmöte … vi får hoppas på bättre tur nästa gång!”
Många deltagare på plats
Nu blev i alla fall äntligen Vårmötet i Göteborg av, 8–10 maj, 2023 (5 år efter vårmötet i Linköping) och jag har fått något som verkligen har hänt att skriva om. Tyvärr ligger tiden för pressläggning mitt under Vårmötet, så det blir inget fullödigt kongressreferat. Men en sak är i alla fall säker … solen sken och arrangemanget var mycket trevligt! Till att börja med var det fantastiskt att konstatera att så många deltagare var på plats, efter cirka 3 år av brist på fysiska konferenser, samt att flera av de föredrag som inte blev av 2020, nu faktiskt kunde avnjutas. Konferensen var fullbokad med cirka 500 deltagare fördelade på 1 – 3 dagar.
Perspektiv på covid-19-pandemin
Redan första dagen fick vi oss flera intressanta föredrag till livs, inte minst ”Pandemier, vad har vi lärt oss?” av professor Magnus Gisslén. Där fick vi t ex veta att det under tiden februari 2020 – april 2023 publicerats hela 357 474 Pub Med-indexerade vetenskapliga artiklar om covid-19. Vi fick även lite perspektiv på världens genomgångna pandemier, där smittkoppor stod för> 500 miljoner dödsfall, innan sjukdomen förklarades utrotad av WHO 1980. Som jämförelse har covid-19 tagit cirka 7 miljoner människoliv – fast på betydligt kortare tid. Totalt beräknas cirka 800 miljoner människor ha varit smittade med covid-19, sannolikt är både denna siffra och antalet avlidna rätt kraftigt underskattad.
Bulgarien flest dödsfall
Summa summarum, med ett enkelt, och omtvistat mått att beräkna överdödlighet, som använts för 31 länder i Europa, baserat på ett medelvärde av avlidna för 2017–2019, blev överdödligheten för Sverige 4,4 procent under åren 2020-2022. Beräkningar baserade på befolkningsprognoser gav en överdödlighet på 4,2 procent. Det var ungefär samma andel som för Norge och Danmark, 4,5 respektive 4,3 procent. Den största ökningen i antalet dödsfall under pandemiåren hade Bulgarien och Slovakien (SCB 2023). Några kanske är skyldiga FHM, Anders Tegnell och även vissa andra en ursäkt …?
Många spännande föredrag
Vi fick också en bra genomgång av ”Njurprotektiv behandling” av Aso Saeed och Maria Eriksson Svensson. Detta har ju blivit ett alltmer angeläget kunskapsområde med tanke på nya möjligheter. Tisdagen bjöd på ett smörgåsbord av spännande föredrag. Om jag ska nämna några, så får det bli ”Rapport från Svenskt NjurRegister (SNR)” (Maria Stendahl, Marie Evans och Mårten Segelmark). Styrkan med ett välskött register framgick mycket tydligt. En av frågorna som ställdes var ”Hur gick det för dialyspatienter och njurtransplanterade” under covid-19-pandemin? Svaret är att vi i Sverige såg en tydlig ökning av månatlig mortalitet, framför allt första året då mortaliteten ökade med 22 % för njurtransplanterade patienter och 10 % för dialyspatienter. Vad som emellertid är glädjande är den positiva effekt som starten av vaccinationsprogrammet innebar, med en markant minskad mortalitet och likaså en markant minskad risk för sjukhusvistelse (svår covid-19).
Tack till arrangörer
Stort tack till arrangörerna! Nästa vårmöte blir eventuellt i Uppsala 2025 och innan dess har vi bland annat Nordiska Njurdagar i Reykjavik att se fram emot samt ERA i Stockholm.
Av Anders Fernström, ordförande SNF
Foto: Ulrika Efthamre
