Ett mindre belopp som schablonersättning skulle förenkla handläggningen utan att förändra den altruistiska karaktären av donationen, skriver Håkan Hedman, Njurförbundet.

Njurtransplantationer är en av de mest kostnadseffektiva verksamheterna inom sjukvården. Är det en levande donator som ger en av sina båda njurar är fördelarna många.

Oftast är det någon inom familjen som frivilligt anmäler sig och mycket grundligt utreds för en möjlig donation. Resultaten är goda och det blir dessutom färre patienter som konkurrerar på väntelistan för njurar från avlidna.

Hög andel njurtransplantation

Sverige har i internationella jämförelser länge haft en hög andel njurtransplantationer med levande donatorer i förhållande till det totala antalet njurtransplantationer. Högst andel uppmättes 2010 med cirka 45 procent, men därefter har andelen stadigt minskat till strax under 30 procent. Pandemin har under de senaste två åren bidragit till en ytterligare minskning. Det behövs därför insatser som vänder den negativa trenden.

Bekräfta donatorns insats

Att donera ett livsviktigt organ är en av de ojämförligt största och finaste insatser som en människa kan göra för en annan människa. Det är därför viktigt att samhället och sjukvården bekräftar donatorns insats. Tyvärr sker det inte fullt ut och det behövs därför nationella riktlinjer, som ett regelverk för alla de omfattande processer som rör levande njurdonation.

Den som donerar ska ha rätt att vara ekonomiskt skadelös. Ersättningen för förlorad inkomst utgår fortfarande från ett regelverk som skapades av dåvarande Landstingsförbundet för snart 50 år sedan. Bristande rutiner och avsaknad av erfarenhet inom regionerna innebär att donatorerna ofta får vänta länge på utbetalning. Det har till och med inträffat att donatorer har tvingats låna pengar till sitt uppehälle. Kvitton måste sparas för olika utgifter som till exempel resor och andra tillkommande kostnader, vilket bidrar till att komplicera handläggningen.

Schablonersättning

Ett mindre belopp som schablonersättning har diskuterats som kompensation för utgifter som är relaterade till donationsprocessen. En sådan ersättning skulle sannolikt förenkla handläggningen utan att förändra den altruistiska karaktären av donationen. Handläggningen bör dessutom centraliseras till en enda enhet i landet som har välfungerande rutiner och erfarenhet. Detta föreslogs redan 2015 av Anders Milton i transplantationsutredningen (SOU 2015:84), men förslaget blev tyvärr aldrig förverkligat.

Uppvaktat socialministrar

Njurförbundet har tillsammans med berörda professioner agerat i frågor som rör levande njurdonation och vid ett flertal tillfällen uppvaktat socialministrar i olika regeringar i mer än 30 år. Dessa initiativ har alltid landat i att regeringen ska se över frågan. Trots det har ännu ingen förändring skett.

Sedan i våras har en nationell arbetsgrupp, utsedd av Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, och där Njurförbundet ingår, haft i uppdrag att utforma nationella riktlinjer för levande njurdonation. Det finns äntligen en ambition att komma tillrätta med alla de olösta frågor som rör information, utredningsrutiner, ekonomisk kompensation, medicinsk långtidsuppföljning och kvalitetsregister. Men det räcker inte att ha riktlinjer i skrift. De måste förverkligas och då krävs politisk handlingskraft som leder till resultat.

Håkan Hedman, förbundsordförande Njurförbundet och medicine hedersdoktor

Foto: Njurförbundet

Artikeln är tidigare publicerad i Dagens Medicin