Salt- en fråga om folkhälsa

Saltfrågan var ett av ämnena på agendan på Njurmedicinskt Vårmöte i Linköping. Anette Jansson, dietist och hälsovetare, Hjärtlungfonden var inbjuden som talare. Hon har tidigare jobbat med saltfrågan på Livsmedelsverket och brinner för frågan att få ned saltintaget för att nå bättre hälsa hos befolkningen.

Högt saltintag kan ge ökad risk för högt blodtryck, njursvikt, hjärtkärlsjukdom och stroke. 27 procent av personer i Sverige som är över 20 år har högt blodtryck och hos 65–84-åringar är förekomsten 50 procent (SBU). År 2015 låg saltintaget högst på listan över de största riskfaktorer vi dör av enligt WHO:s listning Global Burden of Disease.
I Sverige äter vi ca 10–12 gram salt/dag men skulle behöva minska till 6 gram/dag. Att begränsa saltinnehållet är en utmaning eftersom att vi är så vana vid den salta smaken i Sverige. Innehållet behöver sänkas långsamt så att konsumenten vänjer sig. Det tar 4–5 veckor att vänja sig vid minskad mängd salt i maten. Turister från södra Europa upplever ofta att svensk mat är för salt. Anette berättar att kocklandslaget därför drar ned på sältan när de tävlar i sydligare länder.
Av det salt vi äter i Sverige kommer 70–80 procent från köttprodukter, chark, fiskprodukter, bröd, färdiga rätter och restaurangmat. Tillsatt salt i livsmedlen gör att befolkningen får svårare att välja saltlåg kost. Skulle saltinnehållet minskas så ökar man valmöjligheten, de som fortfarande vill äta saltrik mat kan själva salta maten i efterhand.
Att minska på saltet är ingen populär fråga, det är inget något som någon bloggar om. Det finns till och med en trend att använda salter av olika sorter, till exempel flingsalt. Men många länder arbetar aktivt med att försöka få ned intaget med hjälp av regler och saltpartnerskap med industrin. Finland lagstiftade angående märkning av livsmedel redan 1980. Produkter måste varningsmärkas om de når en viss nivå salt, och det genomsnittliga intaget har sedan dess gått ned från 10–16 gram/dag till 6–8 gram/dag.
I Storbritannien samlades industrin år 2000 för att skriva under ett avtal, ett så kallat saltpartnerskap. Detta har medfört att saltintaget minskat med 15 procent. I Danmark slöts ett saltpartnerskap år 2010 med mål att minska intaget med 3 gram/dag och person. Och i Norge startade man för några år sedan ett arbete med att införa avtal med industrin för att minska salt i matvaror och serverad mat.
Sverige har i nuläget inte något nationellt program för att minska på saltintaget hos befolkningen. Myndigheten jobbar med märkning som till exempel Nyckelhålet och inom industrin har vissa kedjor egna märken som ska innehålla lägre saltmängd. Livsmedelsverket riktar in sig på tre råd gällande salt: Välja mat med mindre salt, mindre salt i matlagningen samt att använda joderat salt. Som hjälp till konsumenten finns nya märkningsregler som innebär att salt, istället för natrium, måste deklareras i innehållsförteckningen.
I en undersökning genomförd av de nordiska livsmedelsmyndigheterna år 2014 där man bland annat frågade personer om de var insatta i hur mycket salt som rekommenderas och hur mycket salt man tror att man själv äter, visade det sig att de flesta kände till saltkällor i kosten samt vad salt kan ge för problem. Så kunskap finns. På frågan om vad som skulle kunna underlätta ett minskat intag, svarade de flesta att de önskar att industrin sänker innehållet.
Folkhälsomyndigheten och SLV skickade nyligen en rapport till regeringen med förslag om att inrätta ett nationellt saltsänkningsprogram. Strax efter det kom en proposition där det fastslås att ett högt saltintag utgör en stor riskfaktor för ohälsa och död i Sverige. Mot bakgrund av detta hoppas Anette Jansson att det nu ska komma ett tydligt uppdrag från regeringen till SLV med målet att under en 5-årsperiod sänka saltintaget med ca 2 gram/dag och person.

Av Linda Ersten

Foto Pixabay